E de underbart så som ett paradis att bo på behandlingshem?
ibland låter din vistelse på behandlingshemmet som ett paradis. tycker du verkligen att det är underbart att bo där?
Svar: Hej undrande tjej!
Jag har valt att mest skriva posetiva saker i denna blogg. o ja, de kan ju misstolkas med att allt e så himla bra. och då kan man ju undra varför jag egentligen är här.
Jag har tänkt många gånger på om jag lever i en lögn iom att bloggen mest är posetiv och att vänner, familj och utomstående bara kan läsa de.
Men, att bo på behandlingshem är Ingen dans på rosor...
Det är ett heltids jobb att försöka få tillbaka ett värdigt liv och utplåna sjukdomen.
Och lätt skulle jag aldrig kunna påstå att de är.
Kampen varar dygnet runt och den tar inga pauser (även om man ibland skulle vilja de).
Jag försöker att fokusera på de posetiva som händer varje dag.
För även om livet är mörkt så finns de alltid något ljus i vardagen, de gäller bara att se de.
De kan vara en sådan enkel sak som att man får ett fint sms, man ser att de snöar, man tar en skön promenad m.m. Och som igår i mitt fall att jag kunde stå och njuta av den fina utsikten från mitt fönster.
Att lära sig se dom små sakerna tror jag är väldigt viktigt.
Och de där paradiset du pratade om, De kan man säga att naturen här är.
Det är underbar miljö här!
Väldigt lugnt, skönt, frid fullt och fint!
Men om man åter igen tänker på va jag egentligen gör på dagarna och va jag och dom andra här går igenom varje dag så är de lååååångt från ett Paradis...
Jag skattar mig väldigt lottad som fick denna chansen att komma hit.
o miljön (som sagt) och människorna här är underbara!
Jag har fått en riktigt bra behandlare så de är också något jag är djupt tacksam för.
Men om man ser de som ett helhets perspektiv så kan jag inte påstå att de är "underbart" att vara här.
Jag tror att alla som mår dåligt av någon anledning hällre skulle välja att må bra, och så även jag.
Jag vill bo hemma, med förutsättningarna att de funkar.
Jag vill gå i skolan, men då vill jag även kunna konsentrera mig och äta med mina klasskompisar.
Jag vill få träna, och vara den aktiva tjej som jag alltid varit.
Jag vill kunna vara den jag egentligen är.
Och om man ser detta stället till allt de gett o ger mig så är detta ett underbart ställe, ett paradis som är vägen till livet.
// KRAMAR från J♥
du är så duktig att ta fram det positiva!
kram<3
du e så fin! <3 tänker på dig ofta :)
jättejättebra skrivet min fina <3
jag är så förbannat stolt över dig
Alltså du är SÅ HIMLA FIN JENNY!!! <3 Älskar dig så otroligt mycket!
Du är så positiv tjejen fast det är en kamp! Det är så fint att se! Tänk om man var bara hälften så positiv som du är =)
Du är så stark Jenny! Så duktig att du kämpar så bra!
Jag vet hur tufft det är att ligga inlagd även om jag var för sjuk för "vanligt" behandlingshem då jag behövde specialiserad vård fysiskt som inte kunde ges på Capio.
Men DSBUS och Capio är nog likadant bara det att DSBUS är ett sjukhus. Det är sjukt jobbigt på sjukhuset/behandlingshemmet. Ingen som inte varit med om det kan föreställa sig hur det är!
Du är stark som kan finna det positiva, när jag tvångsmatades via sond kunde jag inte finna någonting positivt . . . Det var den värsta tiden i mitt liv.
Keep up the good work sweetie!
Kramar, Katie